Välkommen till förorten
Villa-Sverige förbryllar mig. I en skoluppgift har vi fått i uppgift att undersöka hur genomförandet av en plan i Skillingenäs har gått till. Det som utmärker planen är hur styrande den försökt vara, vad gäller utformningen av husen.
Här kommer förbryllningen in. Ärligt talat har jag ingen aning om vad det är för människor som bor i dessa hus. Mina fördomar säger att det är folk ifrån medelklassen, de tjänar bra men inte fantastiskt bra. Arbetet de utför har förmodligen något med siffror att göra. Som sagt, fördomar (dem har jag gott om).
Hur som helst finns det två läger. Vi har dels de som drömmer om ett svunnet Sverige, bondesamhället, de saknar den gamla goda tiden. Detta manifesterar de i sina hem, konstgjord snickarglädje från katalog är populärt. Att Sverige var ett skitigt, fattigt land med usel standard innan urbaniseringen tycks vara glömt.
Å andra sidan har vi de som bor i vad som närmast kan beskrivas som ett iHouse. Vita hus som ser ut precis som min mp3-spelare och mitt tv-spel. De skulle ha passat bra ihop. Jag ska inte sticka under stol med att jag sympatiserar med byggarna av dessa hus.
Konflikten ligger i att planens ambition var den klassiska byn, återigen bondeidealet. Man har misslyckats med detta för det var inte det alla som flyttade till Skillingenäs som delade ett mer än 100 år gammalt synsätt.
Varför ska man förklä den nya villaförorten till en 1800-tals by? Något som den definitivt inte är. De värden som fanns i den tidens byar kommer inte komma tillbaka för att arkitekturen efterapas. Det fanns helt enkelt inga SUV:ar på 1800-talet. Vad gäller konflikten om att dessa iHouses inte ser ut som planarkitekten hade föreställt sig ser jag som något positivt. Om en ändring är på gång eller inte vågar jag inte svara på, men blandning piggar upp ett annars helt intetsägande område.
Kommentarer
Trackback